Don't follow your heart!
Tänkte sammanfatta veckan lite... För er som har suttit och väntat med spänning!
I måndags fick jag hem min onepiece, vilket betydde mysdag, tisdag och onsdag, har inte rört mig mer än när jag är hungrig typ.... Och hujeda vilken mysfaktor.
Igår fick vi för oss att spela biljard och dricka lagom mycket öl. Ja, jag kan göra det.
Mamma och jag hade laddat upp med chips, läsk och filtar för att titta på idol, och vem ringer då? Jo Oskar!
Jag kollade bussar, och konstaterade att jag skulle ju hinna kolla färdigt på Idol, göra mig iordning och ta 20.40 bussen. -facepalm-
Ja, ni ser ju själva.... Jag tog fel på en timme, och det vart därmed väldigt stressigt.
Jag sprang ner för att hinna göra mig iordning. Satte igång att platta håret, för att upptäcka att det var något konstigt kladd på den, som numera är fastbränt i min lugg..... Och jag hoppas det är bra kladd, och inte något äckligt.
Typ hårprodukter som har fastnat i den... Och inte någon som har stått och spottat i den eller något.
Ja, sen kom vi i alla fall ner, och vi fick stressa för att "hinna få ett biljardbord", HA! Var inte en käft där, och vi kunde spela i lugn och ro till kl 12 ungefär, innan folk faktiskt började komma dit.
Det är nu den andra händelsen kommer, jag skulle styla lite, sätta bollen genom att sätta mig på bordet och skjuta. Och ja..... plankan trillade ner, och det vart ett återkommande skämt den kvällen.... Så.... Dra ner på chipsen kanske....
Nu ska jag fortsätta mysa!
Mutti
Veckan kan nog sammanfattas ganska lätt. Inga föräldrar hemma, mikromat, krogen och arbetslöshet.
Har varit en vecka då jag inte lyft ett finger i onödan, och när jag har varit hungrig har jag helt enkelt fyllt en mugg med 2dl vatten för att sedan blanda i ett pulver som smakar kyckling eller tomat och basilika.
Eller så har jag flörtat in mig lite lagom hos syster... Har man ingen egen familj får man nästla sig in hos en annan!
Nu är i alla fall föräldrarna hemma igen, och allt är frid och fröjd, mat står återigen i kylskåpet och tvättmaskinen är igång tidigt på morgonen.
Jag ska till arbetsförmedlingen för att berätta att jag fortfarande är arbetslös, i behov av pengar och har sökt minst en miljon jobb!
Veckan bjuder på flyttstädning, och ja, jag är lika förvånad som alla andra.... STÄDA?! JAG?!
Men så kom jag på, att jag gör inte mycket utan att bli mutad med pengar.
Ikväll ska jag nog mysa ner mig i soffan, med sällskap, och titta på idol.
Först : Duscha så jag ser fin ut när jag träffar min handläggare!
Rock n' Roll all night!
Det är onsdag, och hur firar man det? Jo, med Sofiero.
Igår lagades det tacos, gick på bio och sågs på Idol.
Jag kan rekommendrera "jag saknar dig", men inte till dom som har lätt för att gråta. Jag satt ungefär 2 timmar och försökte hålla gråten tillbaka. Det åts inte mycket av Megamenyn vi beställde och Colan fick jag till och med slänga.
Annars var det en väldigt sevärd film.
Idag har jag jobbar, varit barnvakt åt tvp yrväder, så himla mysigt!
I helgen planeras det frimafest och möjligen utgång med allra finaste syster!
Även smurfarna på bio med systerson, nu har jag äntligen en ursäkt för att gå på den.
Dagen har gått mest som jag vill, inte mycket kunder, en massa Wordfeud-spel och bara en massa slappande på jobbet!
Dessutom fick jag ett härligt sms idag från Ann-Louise! Dom som läser detta har förmodligen läst det på min facebook, och för er som vill ha uppdatering, så har jag faktiskt skrivit till henna att hon hade fel nummer. Hon informerade mig sedan om att hon hade skrivit den sista siffran fel, och förstod att jag inte kunde hålla mig för att skoja till det lite.
Slutsats: Gå INTE på sorgliga filmer på bio, tanten brevid dig har förmodligen laddat upp med näsdukar och sitter och grinar hela filmen igenom. Skicka roliga sms när du får chansen! Ångesten kommer bita dig i stjärten om du inte gör det, och jobba när du får tillfrågan, jobb är bra, dessutom får man oftast pengrar för det! TJO fucking HO!
Igår lagades det tacos, gick på bio och sågs på Idol.
Jag kan rekommendrera "jag saknar dig", men inte till dom som har lätt för att gråta. Jag satt ungefär 2 timmar och försökte hålla gråten tillbaka. Det åts inte mycket av Megamenyn vi beställde och Colan fick jag till och med slänga.
Annars var det en väldigt sevärd film.
Idag har jag jobbar, varit barnvakt åt tvp yrväder, så himla mysigt!
I helgen planeras det frimafest och möjligen utgång med allra finaste syster!
Även smurfarna på bio med systerson, nu har jag äntligen en ursäkt för att gå på den.
Dagen har gått mest som jag vill, inte mycket kunder, en massa Wordfeud-spel och bara en massa slappande på jobbet!
Dessutom fick jag ett härligt sms idag från Ann-Louise! Dom som läser detta har förmodligen läst det på min facebook, och för er som vill ha uppdatering, så har jag faktiskt skrivit till henna att hon hade fel nummer. Hon informerade mig sedan om att hon hade skrivit den sista siffran fel, och förstod att jag inte kunde hålla mig för att skoja till det lite.
Slutsats: Gå INTE på sorgliga filmer på bio, tanten brevid dig har förmodligen laddat upp med näsdukar och sitter och grinar hela filmen igenom. Skicka roliga sms när du får chansen! Ångesten kommer bita dig i stjärten om du inte gör det, och jobba när du får tillfrågan, jobb är bra, dessutom får man oftast pengrar för det! TJO fucking HO!
-
Det är fan i mig inte mänskligt att vara uppe såhär tidigt.
kalendrar.
god afton!
Idag har varit en minst sagt händelserik dag. Och jag vet att det är lite konstigt att jag uppdaterar två dagar i rad, men jag har en del att berätta minsann!
Dagen började klockan 8 imorse, då jag bokstavligen talat fick dra mig upp ur sängen, då gravitationskraften tycktes vara avsevärt större. Jag kröp sedan till kaffebryggaren, hade i alldeles för mycket kaffepulver, med meningen, så att jag kanske skulle vakna till. Detta gjorde jag inte förrän kl 9, och eftersom jag hade ett möte kl 10 fick jag slänga mig i duschen, försöka köra på en "beach-frisyr", som med andra ord innebär att inte göra något alls med håret, förutom att få det att se ut som om det har blåst väldigt mycket. Jag lyckades ganska bra måste jag säga!
Ett par ringar i öronen, en schysst kofta och lite smink gjorde susen och jag tror inte ens någon lade märke till att jag helst ville dö.
Jag kom inramlandes på mötet ca 9.58, med en tjock bok, mobil, en stor kaffekopp, som under dagen skulle få agera soppskål, och ett äpple i munnen.
Det mest naturliga var såklart för min jobbcoach att titta på mig som om jag var ett spöke. Men det var minsann inte för att jag såg ut som jag gjorde, utan för att jag var där en dag för tidigt! Hade helt skippat att kolla i kalendern då jag var bombsäker på att mötet skulle vara på måndagen kl 10. Men ja.... Jag kanske borde ha gjort det, eftersom det var på tisdagen.
Som tur var hade killen som egentligen hade möte idag inte någon större lust att dyka upp, och jag fick mitt möte i alla fall.
Dagen fortsatte med jobb, och det gick galant! Klockan 6 fick jag återigen slänga mig på cykeln för att vara barnvakt åt tre små yrväder. Varav två spelade tv-spel och en badade. Man fick ostbågar, en wii-dosa och en soffa. Yrväder nummer tre bestämde sig för att ge mig en lite hjärtattack då han slängde sig ut i trappen, från högsta trappsteget, med en moster som stod fyra steg längre ner med en laptop i handen. Såklart fångade jag honom, moderskänslor ni vet.
Nu har jag äntligen kommit hem, ska nu sova i den lyxiga dubbelsängen som mamma och pappa har lämnat åt mig heeeela långa veckan. Och imorgon ringer alarmet kl 5, dagen bjuder bland annat på matlagning med en vän, bio och idoltittande. Ska bli riktigt härligt. Förmodligen somnar jag i soffan under idol.
Slutsats: KOLLA KALENDERN! Det skär i hjärtat när man vet att man kunde sovit två timmar längre, detkan förstöra en hel dag. Om man inte har tre yrväder att umgås med så att säga.
14 timmar senare, fortfarande glad, men beachlooken är som bortblåst! Fattar ni?
gången jag jämför mig själv med sauron.
Inboxen på min proffsiga speciella jobbsökarmail ekar fortfarande tom, jag börjar sova allt längre in på dagarna och känslan av uppgivenhet växer sig allt större. Nu känner jag att jag har den rätta feelingen för att starta mitt liv som jobbsökande på allvar. Med ett tiotal sökta jobb och 0 svar känner jag mig ungefär lika attraktiv för marknaden som Tiger Woods. Och den killen fick ligga, en hel del ligga vart det för honom.
Igår jobbade jag (och sökte jobb samtidigt), kom hem, åt middag, tog ett bad och lade mig sedan på sängen med musik i öronen och en bra bok. Somnade runt klockan 9, då det var den mest krävande dagen på hela veckan (med möte OCH jobb).
Jag känner mig precis som alla andra. Det högsta målet i hela världen just nu är att hitta ett jobb, kanske deltid, heltst deltid, kanske minimumlön på donken, helst något mer exklusivt, som sandwich artist på Subway.
Jag drömmer också konstiga drömmar, som berör men som man helst inte pratar om. Ja, jag har drömt att Edward Cullen är min, kanske lite för ofta. Jag har drömt något läskigt, obehagligt och skrämmande och vaknat upp med tårar i ögonen. Men det gör mig bara till vem som helst.
Jag har också helt orealistiska mål, som bara existerar i mitt huvud. Som att kärleken ska ta mig med storm och jag ska leva lycklig i resten av mitt liv, och att jag ska vinna på lotto, och ha KISS i bilen som han på reklamen. Eller att slå in ett hus i ett paket som pensionärerna.
Men för nu så lever jag livet på de arbetssökandes vis. Jag har max tre "måsten" i veckan. Nästa vecka har jag två, varav ett är firmafest.
Slutsats : Att vara arbetssökande kan liknas vid att vara Sauron. Ni vet det där ögat i sagan om ringen. I väntan på rätt trisslott, lottorad eller att rätt häst ska trava på bättre än dom andra hästarna. Eller kanske på att drömjobbet ska dyka upp.
Tills dess väntar vi i skuggorna, på rätt tillfälle, rätt ögonblick och rätt omständigheter för att ta över världen. Kanske inte på ett ondskefullt sätt med orcher och evigt elände. Men på ett sätt där vi är vår egen herre, och har makten som krävs för att leva precis som vi vill och precis som man drömt om. Vare sig det är med två barn, villa, hund och ett 7 till 4 jobb, eller i ett eget ståtligt hus med Edward Cullen, Tiger Woods, Brad Pitt och alla dom där snygga killarna från Gossip Girl och One tree hill.
Ingenting är omöjligt! Men så kan jorden lika gärna gå under imorgon.
"Ziperall"
Jag kan konstatera att jag fallit ner i träsket. Långt, långt ner.
I skrivande stund sitter någon och knåpar ihop ett klädesplagg, som förr endast bars av spädbarn. Ett klädesplagg som är förvånansvärt praktiskt. Ett lekfullt plagg som man tydligen kan göra det mesta i. Citat "Passar utmärkt till knytkalas, fem-kamp, klädsim, fjällvandra och film-maraton." slut citat.
Eftersom jag gillar att göra alla dessa saker.... undantag för knytkalas, fem-kamp, klädsim och fjällvandring.
Det känns lite som väntan på julafton, och nedräkningen har börjat, 30 september smäller det, och jag kan då ha så mycket film-maraton jag vill!
Modellen kallar dom för "penguin", kanske för att den är svart och vit. Jag fick nypa mig själv på innerlåret för att inte beställa den rosa, även kallad "bubbelgum".
Om man går mer som en pingvin eller om den bara passar på kallare breddgrader är oklart. Eller om man måste tugga tuggummi när man har bubbelgum på sig. Detta lämnar jag till Ziperall att förklara, då jag helt enkelt inte vill sitta i en kundsupport för att fråga dessa saker.
Plagget verkar helt enkelt vara för livsnjutare, vilket jag faktiskt är nu, på allra högsta nivå.
I am a passenger.
Ja, hur mår ni? Det har jag inte frågat på länge. Det beror på att jag har varit helt upptagen med att vara arbetslös. Det är ett kämpigt liv som kräver en enorm livsnjutarstil, annars kan man inte sova långt in på dagen, kolla på filmer, äta frukost vid middagstid och vara allmänt lat.
Så dom senaste veckorna har jag alltså sovit, ätit, druckit en massa tequila och jobbat lite faktiskt. Även om det strider mot arbetslöshetens lagar!
Just nu står jag i köket och tittar ut genom fönstret, lyssnar på ozzy och är allmänt nöjd över livet. Har varit hos jobbcoachen, pratat, lunchat med mamma, tagit bussen hem och skrattat åt busschauffören för att han får jobba en sån vacker dag (ja jag känner honom lite genom jobbet, annars vore det bara konstigt).
Nu ska jag snart dricka kaffe med en kär vän, mest för att diskutera livet antar jag. Och för att jag är så uttråkad att jag kände att jag var tvungen att spontanringa honom för att dra hit honom.
Innerst inne, av hela mitt hjärta, hoppas jag att jag får jobbet på donken som jag sökte. Det skulle göra mig riktigt glad, glad ända in i själen.
